MOTIVERING: Ulf Zanders forskning har i stor utsträckning kretsat kring begrepp som historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Han har visat hur eftervärldens politiska, ideologiska och kulturella behov i frågor som gäller identitet och identifikation varit formande för användningen av historiska händelser och historiska verk. Som material för denna forskning har han bland annat använt historiemåleri och monument men också film och tv-serier.
Det främsta exemplet på Zanders produktion inom detta fält är doktorsavhandlingen Fornstora dagar, moderna tider (2001). Där behandlar han de många offentliga debatterna kring den politiska och sociala utvecklingen från 1880 och framåt. Bruket av historien inom debatterna undersöks och bakomliggande föreställningar och värderingar lyfts fram i analysen.
I sin fortsatta forskning har Zander mer systematiskt undersökt spelfilmens bruk av historien. Han har studerat skandinavisk och sovjetisk, men framför allt amerikansk film. Som tidsspegel har han funnit filmen ovärderlig. Här gestaltas identitet, avseende bland annat nation, etnicitet och genus. Zander studerar filmer med historiska motiv och ställer handling och personer i relief mot de värderingar som dominerade vid den tid när inspelningen gjordes. Utöver ett antal studier har han framför allt visat sitt engagemang i detta forskningsfält i monografin Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet (2006).
Eftervärldens syn på förintelsen är ett problemkomplex som Zander också ägnat sig åt. För närvarande arbetar han med ett större, komparativt projekt där fyra länder jämförs – Danmark, Norge, Storbritannien och Sverige – mot bakgrund av deras varierande historia under andra världskriget. Studiet avser ländernas syn på förintelsen, synen på Tysklands uppgörelse med sitt förflutna och synen på den mediala amerikaniseringen av förintelsen. Här inriktar sig Zander på fem händelser, eller historieprodukter, som väckt stor uppmärksamhet: offentliggörandet av fotografier och filmer från de befriade koncentrationslägren 1945, publiceringen av Anne Franks dagbok i början av 1950-talet, rättegången mot Adolf Eichmann runt 1960, visningen och receptionen av tv-serien Holocaust 1978-79 och filmen Schindler’s List 1993-94.
Ulf Zander är också engagerad i den historiedidaktiska forskningen, i att utveckla terminologi och begrepp och att initiera materialundersökningar inom denna forskningsinriktning. Han medverkar i uppbyggnaden av en miljö för historiedidaktisk forskning vid Lunds universitet.