Home » Legat 2012

Legat 2012

Martha Sif Karrebæk

Martha Sif Karrebæk er født 1974. Hun er cand. mag i lingvistik fra Københavns Universitet 2001 og forsvarede sin ph.d.-afhandling om et tosproget barns sprogtilegnelse i børnehaven i 2009.

Martha Sif Karrebæk har gennem sin indsats de seneste år markeret sig som en internationalt og grundforskningsmæssigt fremragende forsker der har opnået at publicere i førende tidsskrifter. Hun forener i sit virke bredde og dybde idet hun trænger dybt ned i sprogtilegnelsens mysterier og stedse sætter dem ind i en bredere sprogteoretisk sammenhæng, samtidig med at hun ingenlunde forsømmer den brede formidling til praktikere som står midt i virkelighedens vanskeligheder.
Martha Sif Karrebæk har i løbet af de sidste fire år lagt grunden til en omfattende publikationsliste. Hendes afhandlinger repræsenterer, hver for sig og samlet, et originalt, velskrevet og minutiøst dokumenteret plaidoyer for den sociale indlejrethed af sprogbrug i børnehaven og 0. klasse, og dermed for generelt at integrere detaljerede sproglige analyser med lige så detaljerede analyser af strategisk udvalgte interaktionseksempler. Formålet er at belyse socialisation i den dybeste betydning af ordet, dvs. hvordan allerede socialt beskrevne individer igen og altid på ny bliver indoptaget i de sociale kontekster de deltager i, ikke nødvendigvis som godkendte deltagere, men som uundgåeligt indskrevet i lokale sociale normhierarkier og magtrelationer som kan formodes at have stor betydning for individets videre udvikling. I de to sidst skrevne afhandlinger, hvoraf den ene blev publiceret i foråret 2012 i det fornemme tidsskrift Journal of Linguistic Anthropology, og i øvrigt vakte stor opsigt i den danske offentlighed bygger Martha Sif Karrebæk på feltarbejde udført i løbet af post doc-perioden i forbindelse med det større Amager-projekt som hun også deltager i ledelsen af. De to afhandlinger tematiserer fødekategorisering og kulturelle normer på baggrund af en række spisesituationer og undervisningsforløb i 0. klasse og demonstrerer Martha Sif Karrebæks enestående evne til gennem detaljerede analyser af sekvenser der er udvalgt med sikker hånd fra et større og meget dækkende materiale at afdække skjulte mønstre. Det er så overbevisende gjort i artiklen om rugbrød som nationalt sundhedssymbol at man kan få den ide at man har læst en født klassiker i den righoldige litteratur om sproglig socialisation.
Det er ikke nemt og slet ikke taknemligt at forske i sproglige minoriteter, men Martha Karrebæk har med sine bidrag vist hvordan det kan gøres så vi alle helt uanset holdningsforskelle bliver klogere. Det fortjener en pris.

Ulf Zander

Ulf Zanders forskning har i stor utsträckning kretsat kring begrepp som historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Han har visat hur eftervärldens politiska, ideologiska och kulturella behov i frågor som gäller identitet och identifikation varit formande för användningen av historiska händelser och historiska verk. Som material för denna forskning har han bland annat använt historiemåleri och monument men också film och tv-serier.

Det främsta exemplet på Zanders produktion inom detta fält är doktorsavhandlingen Fornstora dagar, moderna tider (2001). Där behandlar han de många offentliga debatterna kring den politiska och sociala utvecklingen från 1880 och framåt. Bruket av historien inom debatterna undersöks och bakomliggande föreställningar och värderingar lyfts fram i analysen.

I sin fortsatta forskning har Zander mer systematiskt undersökt spelfilmens bruk av historien. Han har studerat skandinavisk och sovjetisk, men framför allt amerikansk film. Som tidsspegel har han funnit filmen ovärderlig. Här gestaltas identitet, avseende bland annat nation, etnicitet och genus. Zander studerar filmer med historiska motiv och ställer handling och personer i relief mot de värderingar som dominerade vid den tid när inspelningen gjordes. Utöver ett antal studier har han framför allt visat sitt engagemang i detta forskningsfält i monografin Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet (2006).

Eftervärldens syn på förintelsen är ett problemkomplex som Zander också ägnat sig åt. För närvarande arbetar han med ett större, komparativt projekt där fyra länder jämförs – Danmark, Norge, Storbritannien och Sverige – mot bakgrund av deras varierande historia under andra världskriget. Studiet avser ländernas syn på förintelsen, synen på Tysklands uppgörelse med sitt förflutna och synen på den mediala amerikaniseringen av förintelsen. Här inriktar sig Zander på fem händelser, eller historieprodukter, som väckt stor uppmärksamhet: offentliggörandet av fotografier och filmer från de befriade koncentrationslägren 1945, publiceringen av Anne Franks dagbok i början av 1950-talet, rättegången mot Adolf Eichmann runt 1960, visningen och receptionen av tv-serien Holocaust 1978-79 och filmen Schindler’s List 1993-94.

Ulf Zander är också engagerad i den historiedidaktiska forskningen, i att utveckla terminologi och begrepp och att initiera materialundersökningar inom denna forskningsinriktning. Han medverkar i uppbyggnaden av en miljö för historiedidaktisk forskning vid Lunds universitet.